Välkommen till Sigill Kvalitetssystems sidor för företag och intressenter.

Under den här menyn har vi samlat information för dig som är producent eller företagare och vill veta mer om vad en IP-certifiering innebär. Genom att klicka på valfri produktionsinriktning når du den del av IP-standarden som gäller inom området.

Läs om IP-standarden och vad en IP-certifiering kan göra för dig och ditt företag.

Här finns information om IP-standarden, affärsmässiga fördelar med en certifiering samt information om ägaren Sigill Kvalitetssystem. 

KONTROLLMÄRKET SVENSKT SIGILL

Läs om kontroll- och ursprungsmärket Svenskt Sigill samt tillvalsmärket för Klimatcertifierad.    

 

Senast uppdaterat 2015-01-19

VÅR HISTORIA

Vi påbörjade resan mot en hållbar produktion för över tjugo år sedan.

Arbetet för en hållbar produktion började redan i slutet av 1980-talet. Då fanns ett växande motstånd bland konsumenterna mot bristande etik i djurhållningen och att användningen av kemikalier i jord- och trädgårdsbruk ökade.


Det var nu som Sveriges bönder bestämde sig för att ta konsumenternas önskemål på allvar. Stora resurser satsades på att lägga om produktionen i mer miljövänlig riktning. Miljörådgivare anställdes och alla gårdar uppmanades av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) att göra en miljöhusesyn för att säkerställa att produktionen levde upp till gällande lagkrav. Åtgärderna var unika i Europa.

 

SVERIGES BÖNDER PÅ VÄG MOT VÄRLDENS RENASTE JORDBRUK
1992 lanserades kampanjen ”Svenska bönder på väg mot världens renaste jordbruk”. Samma år sjösatte trädgårds-

odlarna själva en ny odlingsstandard för svensk frukt- och grönsaksodling med målet att minimera användningen av bekämpningsmedel. Standarden fick namnet IP eller Integrerad Produktion och den innebar ett radikalt brott mot en tidigare mer rutinmässig användning av bekämpningsmedel.


Den bärande idén med den nya odlingsstandarden var att arbeta förebyggande; genom att välja motståndskraftiga sorter, använda en sund växtföljd och andra åtgärder som stärkte grödans motståndskraft kunde bruket av kemikalier minskas kraftfullt.

 
1995 sjösattes en motsvarande odlingsstandard för spannmål av Lantmännen. Standarden fick namnet Svenskt Sigill och den inkluderade från start åtgärder för att minska näringsläckage, bekämpningsmedelsanvändning och öka den biologiska mångfalden. Ett signum blev sprutfria kantzoner mot vattendrag vilket också skapade en skyddad miljö för fältlevande fåglar. Resultatet blev att rapphönsen ökade. En stiliserad rapphöna blev också den första logotypen för Svenskt Sigill. Intresset för att odla enligt Svenskt Sigills regelbok växte snabbt. Till det bidrog en 5-öring extra per kilo spannmål. År 2001 deltog över 700 bönder som tillsammans producerade över 300 000 ton spannmål, nära 30 procent av all spannmål som konsumeras i Sverige.

 

UTBUDET AV SVENSKT SIGILL-MÄRKT MAT BREDDAS

2001 köper Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, Svenskt Sigill från Lantmännen med målet att bredda utbudet av livsmedel som produceras på ett säkert och uthålligt sätt och kan bära märket Svenskt Sigill. Verksamheten läggs i ett nyskapat dotterbolag och ges namnet Sigill Kvalitetssystem AB.


2002
skapas den moderna logotypen för Svenskt Sigill med en uppåtgående sol mot en blå himmel över ett grönt fält. Logotypen erinrar om trädgårdsodlarnas märke ”Svenskodlat”. Alla anslutna företag kontrolleras av ett oberoende kontrollorgan.


2003
ansluter sig trädgårdsodlarna genom sitt branschorgan ”Gröna näringens riksorganisation – GRO” till Svenskt Sigill och antar den nya logotypen. Därmed kommer 1200 producenter av frukt, grönt och blommor – som länge arbetat med Integrerad Produktion, IP, med i det gemensamma arbetet för en uthållig produktion.


Med det nya, gemensamma märket och med LRF som stark ägare var manegen krattad för en kraftfull expansion. Nu inleddes ett intensivt arbete för att i samråd mellan producenter och forskare utveckla hållbara regelverk för resterande produktionsgrenar som mjölk, nötkött, griskött och kyckling men också transporter, slakt och livsmedelsförädling. Målet var att konsumenterna skulle kunna erbjudas ett brett utbud av svenskproducerad mat och svenska blommor som producerats i enlighet med Svenskt Sigills regler och därmed kunna bidra till en hållbar produktion.

 

SVENSKT SIGILL-MÄRKT MJÖLK NÅR BUTIKERNA
Mejerierna såg tidigt fördelarna med Svenskt Sigill, de tydliga miljö- och djuromsorgsreglerna och en oberoende kontroll.


2005
anslöt sig Milko, Skånemejerier, Norrmejerier och Gefleortens mejeriförening till certifieringen. Samma år tillkom ett 30-tal nötköttsproducenter och en grisuppfödare.

Allt fler konsumenter började få upp ögonen för det nya märket. I en konsumentundersökning från 2005 sade sig 38 procent känna till Svenskt Sigill.

 

NATURBETESKÖTT UTVECKLAS I SAMARBETE MED WWF
2007 är antalet anslutna producenter 3000 stycken och lika många som i KRAV.

Samma år inleder Sigill Kvalitetssystem och WWF ett samarbete för att utveckla regler för produktion av naturbeteskött. Sigill Kvalitetssystem inleder också ett mångårigt samarbete med KRAV för att tillsammans med producenter och klimatforskare ta fram regler som ska minska den svenska livsmedels- och blomsterproduktionens belastning på klimatet.

En ny standard för livsmedelsförädling tas också fram tillsammans med ICA.

Sigill Kvalitetssystem utvecklar också regler för kycklingproduktion med krav på större utrymme för varje kyckling jämfört med minimikravet i svensk lag.


2008
godkänns Sigill Kvalitetssystems regelverk av den globala livsmedelsstandarden GlobalGap. Inom ramen för samarbetet mellan LRF och ICA utvecklas också regler för transport och slakt av nötkreatur och grisar. Den första klimatcertifieringen kopplad till Svenskt Sigills märkning börjar ta konkret form, men det dröjer ännu innan de första certifierade livsmedlen kommer ut på marknaden.

 

SVENSKA GRISAR BLIR CERTIFIERADE
2009. Köttbranschen och LRF enas om att införa en svensk certifiering med oberoende kontroll av samtliga grisproducenter. Sigill Kvalitetssystem utvecklar en grundcertifiering för svensk grisproduktion som ska säkerställa att svenska djuromsorgsregler följs på gårdarna. Certifieringen blir ett baskrav för att få leverera till svenska slakterier men reglerna når inte upp till IP Sigill-nivån och ger därmed inte rätt till märkning med Svenskt Sigills logotyp.


Det första Svenskt Sigill-märkta naturbetesköttet lanseras tillsammans med WWF. Kännedomen om Svenskt Sigill ökar. 60 procent av konsumenterna är nu bekanta med märket. Findus ansluter sig till certifieringen.

 

DE FÖRSTA KLIMATCERTIFIERADE PRODUKTERNA NÅR MARKNADEN
2010 lanserar Sigill Kvalitetssystem och KRAV kompletta regler för klimatcertifiering av svensk livsmedelsproduktion i närvaro av dåvarande miljöministern Andreas Carlgren. En speciell klimatvariant av Svenskt Sigill-märket presenteras. De första klimatcertifierade produkterna når marknaden.


Intresset ökar brant för certifiering bland livsmedelsförädlande företag och denna grupp står under 2010 för största ökningen av antalet certifierande företag.

Totalt använder nu 250 livsmedelsföretag märket och över 1 000 Svenskt Sigill-märkta produkter finns nu i butik. Andelen konsumenter som känner till märket ökar till 81 procent.

 

SVENSKT SIGILL FÖRBJUDER REGNSKOGSSOJA
2011 inför Sigill Kvalitetssystem förbud mot utfodring av soja och palmkärneprodukter i svensk nötköttsproduktion. Samma år presenterar Sigill Kvalitetssystem nya produktionsregler för ägg och lamm.

Reglerna tillåter inte ägg från höns som hållits i bur. Inte ens de nya lagliga burarna med sittpinne, rede och sandbad blir tillåtna enligt IP-standarden.


Även reglerna för lammproduktion går utöver svensk lag. Enligt standardens regler tillåts inte vinterlamm; alla lamm måste ha varit på bete minst en månad innan de slaktas.


Findus börjar klimatcertifiera sin produktion och märker flera av sina produkter med Svenskt Sigills speciella klimatlogga.

 

2012 Antalet anslutna producenter uppgår till nästan 3 800 stycken varav drygt 1000 stycken producerar frukt- och grönt och nästan 800 stycken är mjölkbönder.

Andelen konsumenter som känner till Svenskt Sigill når 84 procent.

 

LIVSMEDELSSÄKERHET ALLT VIKTIGARE
2013 Oberoende tredjepartscertifiering efterfrågas i allt större omfattning och antalet certifierade livsmedelsföretag med fokus på förädling och livsmedelshantering och som säljer till någon av de större aktörerna inom svensk dagligvaruhandel blir allt fler.


2014
Antalet klimatcertifierade företag ökar och närmare 700 svenska odlare jobbar nu aktivt med att på gård och i växthus minska sin klimatpåverkan på mesta möjliga vis vilket ger mätbara effekter på mellan 3-80% lägre utsläpp av CO2 ekvivalenter. Andelen konsumenter som känner till Svenskt Sigill-märket ligger fortsatt kring 80 procent.


2015
Den 1 mars tillträder Britt Rahm som VD för Sigill Kvalitetssystem AB och ersätter tidigare VD Linda Cederlund. Britt Rahm har lång erfarenhet från flera olika bolag inom livsmedelsbranschen och kommer närmast från en tjänst som enhetschef på SP Food and Bioscience (SIK).