Jordbruksekonomisk konferens på SLU

Så vitt man vet är var årets jordbruksekonomiska konferens den första konferensen, arrangerad på SLU, med specifikt fokus på ekonomi sedan 1991. Arrangör var Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap och syftet var att öppna en arena för möte mellan forskning och praktik med jordbruksekonomiska frågor i fokus. Sigill Kvalitetssystems produktägare Julia Marcopoulos besökte konferensen och skriver här ett intressant referat med många värdefulla take home messages.

Per Hansson (verksamhetsledare SLU Kompetenscentrum företagsledning) inledde med att ge bakgrund om varför man ser ett behov av en jordbruksekonomisk konferens. Det har varit både rekord i lönsamhet, krig, höjda priser på insatsvaror, extremväder etc. som påverkat lönsamheten. Ett mål med konferensen är att få hela kedjan att prata med varandra.

 

Företagsledning i jordbruket – då, nu och sen

Per Andersson, fd. statskonsulent SLU

Förändring är konstant och man upplever alltid att det går snabbare och snabbare. Förändringarna leder till osäkerhet och vår upplevelse av kontroll påverkas. Hur undviker vi det? Vi gör det genom att skapa struktur och tillit. Ledarskapet i struktur är chef och i tillit är det ledare. Skillnaden är att chef är en position i relation till anställda/personal. Ledaren är istället en relation (inte position) och hen jobbar tillsammans med sin medarbetare. En chef använder sig av management och en ledare av ledarskap. I managagement är fokus resultat och resurser medan i ledarskap är det arbetssätt och människor – men det leder också till ett resultat. Vad är bäst då? Andersson menar att både och behövs. Det beror t.ex. på situationen man befinner sig i.

Andersson nämnde certifieringar och standarder som komponenter i makt/hantering som används i nutid. Även saker som IT är viktiga i nutidens styrning. Vad är speciellt med de organisationer som är framgångsrika? Andersson nämnde att de har tydliga visioner om framtiden och strategier för hur man ska ta sig dit. Man har också en yttre attraktivitet, inre effektivitet och ser sin roll i samhället, t.ex. kopplat till miljö. Andersson rekommenderar oss att, förutom att ta fram en affärsidé, också fundera på sin livsidé. Vad kommer jag tycka om mitt liv när jag är gammal och ser tillbaka på det? Vilka lever jag för? Andersson berättade att när han ställt frågan om livsidé till lantbrukare har många först blivit ställda och sen har det blivit en aha-upplevelse, ofta kring relationen mellan hur deras företag fungerar och övriga livet. Bär mitt företag det liv jag vill leva? Kan jag t.ex. ta semester med min familj eller går det inte ihop?

 

Rådgivning för förändring – vad säger forskningen?

Magnus Ljung, statskonsulent på SLU RådNu (kompetenscentrum för rådgivning)

Rådgivning handlar i grunden om att stödja en annan människa i att fatta väl avvägda beslut. Att ge stöd i hur man ska hantera komplexa frågor och situationer. Ofta blir det någon form av beslutsträd som behöver hanteras, dvs. att man brottas med flera olika frågor samtidigt som går in i varandra. Det finns därför ett behov av strategisk rådgivning, en rådgivare som ser helheten. Ljung visade ett exempel från intervju med lantbrukare där det visade sig att han hade många olika rådgivare – men att det viktigaste för honom var det nätverk av andra kunniga lantbrukare han hade.

Ett problem som rådgivningsorganisationerna har är att de är ”anorektiska” dvs. är pressade att tjäna sina pengar timme för timme. Det problemet syns i Sverige men också internationellt. Det finns alltså saker som behövs ändras i det, t.ex. att mer effektivt få ut insikter från ny forskning.

Ljung menar att rådgivningen generellt görs i tre steg – att öka intresse/väcka medvetenhet, fundera på alternativ som kan passa ens behov och utbyta erfarenhet med andra kollegor. Den sista fasen befäster förändringen. Rådgivaren behöver kunna ta till olika verktyg i olika delar av den förändringsprocessen. Det är därför man inte bara kan ha en kurs och tro att det passar alla i den del av processen som de är i. Ljung tror att kunskapsnaven har en viktig roll i detta.

 

 

En i publiken lyfte möjligheten att rådge varandra som lantbrukare. Det finns initiativ, t.ex. i Grums där lantbrukarna ses och äter lunch en dag i veckan och dels utbyter de då erfarenheter och dels för att känna sig mindre ensam. Professor Hans Andersson fyllde på om behovet av mötesplatser, att han ser att i USA är det vanligt att lantbrukarna ses och äter frukost tillsammans. Vi behöver det i Sverige också menade han.

 

Hur lönsam är djurvälfärd och djurhälsa?

Agnes af Sandeberg, forskare SLU

Agnes forskar på att sätta djurvälfärd och djurhälsa i ett nationalekonomiskt perspektiv. Hon forskar uteslutande på mjölkkor. Hon inledde med att förklara att djurhälsa och djurvälfärd inte är samma sak. Djurvälfärd sträcker sig längre än djurhälsa. Man tar avstamp i de fem friheterna, men idag har vi kommit längre än exempelvis frihet från smärta – att djuren också ska ha positiva känselförnimmelser och ett liv värt att leva. Agnes menade på att vi egentligen inte vet så mycket om djurvälfärd, och vi slänger oss ofta med att djurhälsa alltid är bra för lönsamheten men så kanske inte alltid är fallet. Vi vet faktiskt inte hur lönsam djurhälsa är. Agnes och hennes kollegor har därför gjort en litteraturstudie på detta.

De hittade 59 studier på ämnet och de kunde bl.a. konstatera att forskarna inte var eniga om vad djurhälsa är, och inte heller vad lönsamhet är. Det fanns också försvårande omständigheter såsom informationsbrist (t.ex. att det inte fanns information om vilket stallsystem gården hade, när det sannolikt är viktigt för djurhälsan). Agnes menade också att det såklart är möjligt att det finns gårdar som kombinerar god djurvälfärd och lönsamhet. Den typen av gård skulle kunna användas till exempelvis rådgivning, men ska inte ses som representativa. En slutsats blir alltså att det inte säkert går att säga att det finns kopplingar mellan hög djurvälfärd och lönsamhet (det behövs mer forskning alltså). Ett potentiellt nästa steg är att försöka identifiera gårdarna som lyckas kombinera djurvälfärd och lönsamhet – vad kännetecknar dessa gårdar?

 

Bringing research to the policy arena

Sofie Braüner Kappelgaard, institut för ekonomiforskning i Köpenhamn (IFRO)

Där Sofie jobbar görs forskning inom t.ex. matproduktion och de verkar för att omformulera det till policys. Kvalitetssäkring av forskningen är viktigt, och att den är självständig. Detta för att försäkra sig om att forskningen är tillförlitlig – vilket Sofie och hennes kollegor märkt är viktigt. Det finns t.ex. mycket diskussion kring ”fake news” i media nu, och det är viktigt att forskningen inte bidrar till missinformation. Det kanske låter självklart, men Sofie berättade om ett exempel från Århus universitet, där man tagit fram en rapport om klimatpåverkan från nötkött. Där fanns en intresseorganisation, som hade varit med och bidragit med både pengar och också skrivit delar av rapporten. När det kom fram drogs rapporten tillbaka. Sofie menade på att detta hade kunnat ske på IFRO också, om de inte hade haft guidelines för detta.

Ett sätt som de jobbar med transparens på är att deras forskare och inbjudna gäster turas om att hålla en digital lunchföreläsning varje vecka. Varje år har de ett sommarmöte där ägarna bjuds in för att diskutera aktuella frågor. De stöttar också sina anställda i att ta på sig roll som rådgivare på nationell och internationell nivå.

 

Mindre mjölkgårdars roll i en robust och hållbar svensk livsmedelsförsörjning

Lisa Ekman, forskare och rådgivare från SLU/Växa

Lisa berättade om ett forskningsprojekt hon deltar i som handlar om mindre mjölkgårdar och deras roll i en robust och hållbar livsmedelsförsörjning. Vi har 93 procent färre mjölkföretag idag jämfört med 1981. Antalet mjölkkor har också minskat, men inte lika mycket. Det är framför allt små gårdar som lägger ner eller som absorberas upp av andra och bildar större gårdar. De små gårdarna har svårt att klara sig och samtidigt är de viktiga för vår robusthet, det är t.ex. inte fördelaktigt att ha stora automatiserade gårdar i hela landet.

I deras forskning om hållbar produktion har de framför allt fokus på miljömässig och social hållbarhet, t.ex. i form av klimatanpassning, arbetsmiljö och djurvälfärd. Ekonomiska aspekter är förstås också viktiga, men det har inte samma fokus i just den här forskningen. Projektets mål är bl.a. att bidra till insikter om små gårdars fördelar som sedan ska kunna kommuniceras ut. I våras skickade de ut en enkät till de som stod registrerade som företag med mjölk eller nöt (de ville nå även tidigare mjölkproducenter och många som haft mjölk går ju över till nöt). Nu i höst ska de också ut på gårdsbesök och göra djupintervjuer. De fick in 514 kompletta svar på enkäten, 327 aktiva och 187 f.d. mjölkproducenter.

Lisa presenterade en del svar från enkäten (se foto). Bl.a. frågade de brukarna som inte har mjölkproduktion längre om vad som hade kunnat få dem att inte sluta och då var ett förvånande resultat (enligt Lisa) att bättre investeringsmöjligheter rankades lågt. Hon tipsade om att det också har gjorts examensarbeten inom ramen för projektet och de finns tillgängliga att läsa för alla som vill.

 

 

 

Stöd vid stress – förstå och stötta lantbrukare i tuffa tider

Peter Lundqvist, rådgivare på SLU Alnarp

Peter jobbar i en studie om psykisk ohälsa, och studien finansieras av Jordbruksverket. I sin presentation tog han t.ex. upp friskfaktorer och riskfaktorer för lantbrukarna när det gäller den psykiska hälsan. Man kan absolut stressas av de ekonomiska bitarna, men Peter tog också upp ensamhet, maskulina normer, behandling i media och obalans mellan arbete och övriga livet. Stress är inte bara dåligt, vi kan uppleva positiv stress också. Peter tog också upp symptom på stress så vi kan märka av de på de vi känner eller oss själva. Han gav tips på saker man kan göra för att minska sin stressnivå, såsom att prata med andra, ta pauser under arbetsdagen eller göra saker som man inte behöver så mycket tankeverksamhet för.

 

Klimatsäkra jordbruket – på kort och lång sikt

Ulrik Lovang, lantbrukskonsult

Det är olika strategier man behöver ta till beroende på vilken förändring som sker i klimatet, om det blir blötare eller torrare, och det är även skillnad i vilken slags produktion man har (se bild nedan). Vissa åtgärder passar oavsett, t.ex. att ha god dränering och markstruktur är bra oavsett om vädret blir väldigt varmt/torrt eller blött.

 

 

 

Riskhantering i praktiken – från klimat till lönsamhet

Rolf Åttingsberg, Handelsbanken

Vi behöver riskhantera för att våga sätta en strategi, oavsett om man är på väg upp eller ner, för både upp och ner går det alltid. Rolf pratade om hur räntorna förändrats under de senaste åren. Även medeltemperaturen och årsnederbörden är under förändring i Sverige. Åttingbergs slutsats var att man som lantbrukare ska ha en strategi för att hantera kostnader på insatsvaror, valuta, ränta, klimat och personliga risker.

 

Liten och stor – det tudelade svenska lantbruket

Peter Borring, lantbrukare och opinionsbildare

Peter inledde med lite statistik över antal företag och deras storlek. Han menar att debatten fokuserar på de företag som har mer än 300 hektar. Är lönsamheten verkligen så mycket sämre i svenska produktionslantbruk jämfört med liknande företag i andra länder? Svenskt lantbruk har bland Europas mest tekniskt avancerade maskinpark, vi bygger bland de dyraste ekonomibyggnaderna och har förhållandevis höga markpriser i förhållande till produktionsförmåga. Dessa tre saker kostar förstås pengar. Alla regler och krav som tillkommer slår hårdast mot de småskaliga lantbrukarna menar Peter. Större bolag har bättre förutsättningar att hitta tid till det medan de små bolagen, som drivs en person, behöver sätta sig med pappersarbetena på kvällarna. Hans budskap var att de små gårdarna behöver få ljus på sig också i samhällsdebatten för att den ska visa hela sanningen.

 

Upp och ner – vart tar räntan vägen?

Stefan Malmström, Landshypotek

Stefan visade statistik på hur räntan rört sig. Han tog sedan upp vilka effekter det har på jordbruket. Han sa att vi går ”åt fel håll” och att åtgärder behövs. Åtgärder på företagsnivå är exempelvis att sänka sina kostnader, hantera sin likviditet, se över sin självbild och vart företaget är och vart det är på väg samt ta fram en finansieringsplan etc.

 

Räntan och markpriserna

Stefan Gustavsson, HIR Skåne

Han menar att Jordbruksverkets statistik för markpriser inte är riktigt rätt, den tar inte hänsyn till hur köpen görs t.ex. och det gör att priserna hamnar för lågt dvs. att markerna egentligen betingar ett högre värde. Stefan tror att priserna kommer falla från toppen av 2022. Det leder till minskade fastighetspriser vilket är positivt för de som ska fortsätta vara verksamma inom lantbruket, och negativt för de som ska lämna (och då räknat med att sälja med vinst). Det kommer också bli ökade krav på lönsamhet och direktavkastning när man inte längre kan räkna med att marken ökar i värde.